7

Falkenbergs Jazz & Blues, 2009-07-14

 

 

 

I Värdshuset Hwitans trädgård i Falkenberg ordnar Falkenbergs Jazz och Bluesförening varje år en liten mysig festival. Ena dagen är det bluesen som får bestämma den andra dagen är det jazzens tur. Vi (Isac och Anita) valde givetvis att besöka tillställningen den kväll det vankades blues.

Trevligt, go musik och dessutom bra väder, vilket man knappast var bortskämd med denna sommaren, gör att vi ger kvällen fyra knappar.

 

 

 

Först ut var Svante Sjöblom och Filip Jers som vi blivit bortskämda med i Åmål så många gånger. Det är klart att de inte gjorde oss besvikna denna kväll heller. Vi delar ut fyra lätta knappar till giget, men det skulle dyka upp en lite bonushalva lite längre fram.

 

...     

 

Svante Sjöblom i kostym och vackert röd skjorta som utstuderat matchade stolssitsen på de antika stolarna från Värdshuset Hwitan

 

Mindre utstuderad matchning var Filip Jers antikgröna tubsockar...

 

Att man kan spela så vackert på en byrå (eller vad det nu är) är ett mysterium för mig

 

Svante repade mod till sig och sjöng en låt på svenska: Totta Näslunds "Sex fot under".

Fantastiskt vackert och befriande att få höra Svante sjunga på skånska. Forsätt gör en del låtar på svenska, SNÄLLA!

Här kommer den extra halva bonusknappen:  

 

Bakom den japan-förstärkta byrån: Filip Jers.

 

 

 

 

 

Varför är jag så barnsligt förtjust i dragspel? Men det skall vara rätt sorts dragspel och rätt sorts musik.

 

 

En mycket intressant duo. Hoppas att de kan övertala Rootsy att få spela in en platta tillsammans.

 

 

Vi minns också, med stor värme, när Filip spelade Olle Adolfssons "Trubbel" helt solo. Imponerande.

 

 

Efter Filip och Svante var det dags för en rock, blues och jazz-sörja som hette duga: "Walking with the Kings". Spänningen var olidlig vad det skulle bli när man blandade Clas Yngström - gitarr & sång, Pierre Swärd - klaviatur & sång, Derek January - bas & sång, James Bradley Jr - trummor & sång, Stefan Isaksson - tenorsax och Gunnar Bergsten - barytonsax. Det blev bra som f_n. Lite surt var det att ljudet inte var det bästa, åtminstone inte just där vi satt, detta drar ner helheten en aning men drygt tre knappar blev det i alla fall.

 

 

 

Yngström med en fullsträngad flying v, det skulle inte vara länge...

 

 

 

James Bradley Jr

 

 

 

Pierre Swärd var helt suverän denna kväll. Vilken lirare. Ryktena säger att klaviaturen han lirade på denna kväll packades upp helt ny samma dag. Detta måste tyda på ett uns (eller fler) av självförtroende...

 

Gunnar Bergsten

 

Derek January (coolt efternamn *huttrar*)

 

 

 

Mr Swärd måste man se och höra mer av, även i jazzsammanhang.

 

 

 

 

 

 

 

Jodå, det blev bekymmer med hållfastheten även på den "nya" gitarrens strängar. Det kostar på att lira Hendrix-influerad gura.