|
I Värdshuset Hwitans trädgård i Falkenberg ordnar
Falkenbergs Jazz och Bluesförening varje år en liten mysig
festival. Ena dagen är det bluesen som får bestämma den
andra dagen är det jazzens tur. Vi (Isac och Anita) valde
givetvis att besöka tillställningen den kväll det vankades
blues.
Trevligt, go musik och dessutom bra väder, vilket man
knappast var bortskämd med denna sommaren, gör att vi ger
kvällen fyra knappar.
|
|
|
Först ut var Svante Sjöblom och Filip Jers som vi blivit
bortskämda med i Åmål så många gånger. Det är klart att de
inte gjorde oss besvikna denna kväll heller. Vi delar ut
fyra lätta knappar till giget, men det skulle dyka upp en
lite bonushalva lite längre fram.
|
|

| Svante Sjöblom i kostym och vackert röd skjorta
som utstuderat matchade stolssitsen på de antika stolarna från
Värdshuset Hwitan |
|

Mindre utstuderad matchning var Filip Jers antikgröna
tubsockar... |
|

| Att man kan spela så vackert på en byrå (eller
vad det nu är) är ett mysterium för mig |
|

Svante repade mod till sig och sjöng en låt på svenska:
Totta Näslunds "Sex fot under".
Fantastiskt vackert och befriande att få höra Svante
sjunga på skånska. Forsätt gör en del låtar på svenska,
SNÄLLA!
Här kommer den extra halva bonusknappen:
 |
|

| Bakom den japan-förstärkta byrån: Filip Jers. |
|
|
|

|
|

Varför är jag så barnsligt förtjust i dragspel? Men det
skall vara rätt sorts dragspel och rätt sorts musik.
|
|
|

En mycket intressant duo. Hoppas att de kan övertala Rootsy
att få spela in en platta tillsammans.
|
|
|

Vi minns också, med stor värme, när Filip spelade Olle
Adolfssons "Trubbel" helt solo. Imponerande.
|
|
|

Efter Filip och Svante var det dags för en rock, blues och
jazz-sörja som hette duga: "Walking with the Kings".
Spänningen var olidlig vad det skulle bli när man blandade
Clas Yngström - gitarr & sång, Pierre Swärd - klaviatur &
sång, Derek January - bas & sång, James Bradley Jr - trummor
& sång, Stefan Isaksson - tenorsax och Gunnar Bergsten -
barytonsax. Det blev bra som f_n. Lite surt var det att
ljudet inte var det bästa, åtminstone inte just där vi satt,
detta drar ner helheten en aning men drygt tre knappar blev
det i alla fall.
|
|

| Yngström med en fullsträngad flying v, det
skulle inte vara länge... |
|


|

|

Pierre Swärd var helt suverän denna kväll. Vilken
lirare. Ryktena säger att klaviaturen han lirade på denna
kväll packades upp helt ny samma dag. Detta måste tyda på
ett uns (eller fler) av självförtroende... |
|

|

Derek January (coolt efternamn *huttrar*) |
|

|

Mr Swärd måste man se och höra mer av, även i
jazzsammanhang. |
|

|

|

|

Jodå, det blev bekymmer med hållfastheten även på den
"nya" gitarrens strängar. Det kostar på att lira
Hendrix-influerad gura. |
|
|

|
|

|
|
|

|

|

|

|
|
|