7

Rockkväll i Växjö 2008-11-22

 

Jens med mjölk! Otroligt! Nej! Han gör en remake av Clockwork Orange och om mjölken är på bordet det är bara för att göra en Moloko Plus!

 

Vi åkte till Växjö för att fira ett par ”bluesfestivalkompisar” som hade fyllt år och kom hem med ett fantastiskt, musikaliskt inferno i våra öron!


Efter en fantastisk middag med både förrätt och efterrätt hamnade vi på ett hak som bjöd på generösa erbjuden som: ”En J&B+bärs 98 spänn” Huha! Det låter som hallon i en gammal gubbes öron…

 

 

 

 

Thrill Warriors var första band ut denna kväll och redan vid de första tonerna grimaserade jag skeptiskt. Ack, vad jag bedrog mig! Vilken fantastisk spelglädje dessa fem tjejer visade… De spelade tydligen en stil som de själva kallar: ”Badass bitch’n’roll” Influenser: Thin Lizzy, Judas Priest å på senare da´r Danko Jones och Hellacopters. Tyvärr(?) spelade de själva när Hellacopters hade sin avskedskonsert men de var dock på plats i Köpenhamn den första oktober för att lyssna in sina samtida idoler! 3 stora M3-knappar till dehär tjejerna!

 

 

Tjejerna valde att bara spela egna låtar vilken imponerade ännu mer. 

 

 

 

Fisten eller som hon egentligen heter: Felicia Paquay-Uppman 

 

 

 

På bas Mini Man Eater(!) Moa Henriksson.

 

Tjejernas nästa "gig" är att spela in en reklamfilm för musik direkt i Falkenberg.

 

 

 

Bakom luggen Jenna Jail eller som hennes mamma kallar henne Jennifer Israelsson 

 

 

 

 

 

Sigge Strong var hon som gol högst i bandet. På redigt heter hon Sigrid Carstairs

Vi fick inte med trummisen på bild men hon heter i alla fall Luvan Loaded eller Julia Ivarsson.

Fantasifulla artistnamn som nu är översatta och avslöjade! 

 

 

 

 


 

Street of Mars! Fuck! The big klass! Dem har borrat min röv! Vilket band! En av dem bästa band jag har sett på scen i år. I alla fall dem bästa i deras stil av musik. Dem påminner mig Armadillo i deras energi och sätt att leva vad dem spelar. Men dem spelar inte samma musik. Street of Mars är det bästa som kunde hända till Sverige, sedan….heu jag hittar inte, i den kategorin av britt-pop-punk-rock. Shit!!!! Fyrkantigt, proffsi. Om jag måste minna det som jag har sett i år är dem i den quatuor Andy Almqvist i Malmö, the Wild Cards i Åmål, Armadillo i Gläntan och Jonas Hermansson i Mönsterås. Då blir det en quintet.

 

 

Tobias : pfff! Den lilla nervösa på G.

 

 

Zizmond. Jävla charimatisk. En zebra giraf  som ger allt som om slutet av världen skulle vara imorgon.

 

 


 

Saki : lugnt, effektivt.

 

 

 

Mad Mats : perfekt jobb med Saki för att hålla kraften.

 

 

 

Måste erkänna att i år har jag köpte en del skiva av den här sorten av band eller såna unga band med långa tänder och jag fick deras platta ( 6 låtar) och jag är nära att säga att det är den bästa.  Ja, tyvärr jag upptäckte Black Angels i år. Men band som Dirty Pretty Things lämnade mig så besviken att Streets of Mars blev min glädje av året. Streets of Mars ska snart lämna lilla Växjö. Dem har världen att attackera. Det fixar dem lätt om ett band som Razorlight klarade det. Ingen att jämföra. Streets of Mars är svenska rocks framtid. Arctict Monkeys, Kaisers Chiefs, Strokes, och de andra, passa er……. Jag vill se dem på en scen i London, Roskilde eller sån stor festival.